Ge mig en dag till
Under september läste vi Ge mig en dag till av Mitch Albom. Och så här tyckte vi;
Kattis
Det här var en bok som (precis som förra månadens bok), blev bättre och bättre ju längre man läste. Den hade oxå en trevlig tvist på slutet som gjorde att hela boken lyfte. Däremot så glömde jag den här boken ganska snabbt, vilket kändes lite konstigt och trist, eftersom jag faktiskt tyckte att den var mysigt bra.
Hanna
Elin
Hedvig
Ingrid
Carin
Jag vet inte vad jag förväntar mig när jag öppnar denna bok men det är en varm känsla som följer med i hela berättelsen trots att förutsättningarna
med Charlys försök att ta livet av sig ju inte är de bästa. Jag fullkomligt älskar mamman!! En scen då hon läxar upp bibliotekarien som tycker att "En världsomsegling runt havet" är för svår för Charly är något jag minns särskilt väl. Är det någon som har insett det komiska att vi tycks välja böcker med det återkommande temat "sportfåne begår nästan självmord", först var det om fotboll, nu om baseball, och jag som inte ens är särskilt sportintresserad. =)
Elinor
Det var en annorlunda, påhittig historia. Jag fattade inte vad som hände på slutet, en twist? Jag läste om sista sidorna flera gånger och tyckte det blev konstigare för var gång : ) Tyvärr är jag inget större fan av Mitch Albom och Ge mig en dag till ändrade inte på det. Det var en lättläst, snabb bok, som jag precis som Kattis glömde lika fort igen. Jag får en obehagskänsla när jag läser hans texter som jag inte kan sätta fingret på vad det beror på, någon annan som kände likadant? Jag håller med om att mamman var en härlig karaktär dock!
Carin, det kanske är just vårt ointresse för sport som gör att vi gärna läser om sportfånar som även de vill få ett slut på det...? Hehe.
Vad är egentligen meningen med livet?
Tack för en trevlig kväll igår Ladies! Nästa bok blir *trumvirvel och fanfar*...
Undertecknad hade redan innan träffen igår tjuvstartat läsningen och upptäckt att det är en bok fylld av kloka funderingar och igenkännande skratt. Därför vill jag uppmana er att under läsningens gång välja ut ett citat ur boken som ni fastnat för för att vi sedan ska kunna använda citaten som ugångspunkt för diskussionerna nästa gång vi ses. Ja, jag är svensklärare och detta är ett klassiskt grepp för att inleda ett bokseminarium, hehe.
Trevlig läsning!
/Hanna
Lyckan, kärleken och meningen med livet (Elizabeth Gilbert)
Klockan är 3 på natten och Elizabeth Gilbert ligger på badrumsgolvet och gråter. Hon är drygt trettio, hon har en man, ett hus utanför stan, ett framgångsrikt jobb och försöker få barn - men hon är inte lycklig. En slitsam skilsmässa, en depression och en turbulent kärleksaffär senare bestämmer hon sig för att söka efter det hon verkligen vill med livet.
För att på allvar ge sig själv tid och utrymme för att finna sig själv bestämmer hon sig för att alldeles själv ge sig ut på en lång resa. I den här boken får vi följa med på hennes reseäventyr. Hon börjar i Italien där hon lär sig konsten att njuta, i Indien konsten att nå sinnesro och i Indonesien hitta balans. En intensiv, känslig och underhållande memoar om att finna sig själv och allt som kan hända när man tar ansvar för sitt eget välmående.
Klockan är 3 på natten och Elizabeth Gilbert ligger på badrumsgolvet och gråter. Hon är drygt trettio, hon har en man, ett hus utanför stan, ett framgångsrikt jobb och försöker få barn - men hon är inte lycklig. En slitsam skilsmässa, en depression och en turbulent kärleksaffär senare bestämmer hon sig för att söka efter det hon verkligen vill med livet.
För att på allvar ge sig själv tid och utrymme för att finna sig själv bestämmer hon sig för att alldeles själv ge sig ut på en lång resa. I den här boken får vi följa med på hennes reseäventyr. Hon börjar i Italien där hon lär sig konsten att njuta, i Indien konsten att nå sinnesro och i Indonesien hitta balans. En intensiv, känslig och underhållande memoar om att finna sig själv och allt som kan hända när man tar ansvar för sitt eget välmående.
Undertecknad hade redan innan träffen igår tjuvstartat läsningen och upptäckt att det är en bok fylld av kloka funderingar och igenkännande skratt. Därför vill jag uppmana er att under läsningens gång välja ut ett citat ur boken som ni fastnat för för att vi sedan ska kunna använda citaten som ugångspunkt för diskussionerna nästa gång vi ses. Ja, jag är svensklärare och detta är ett klassiskt grepp för att inleda ett bokseminarium, hehe.
Trevlig läsning!
/Hanna
